Research Institute of Sweden (RISE)
Agronomen som vill bidra till hållbar matproduktion. Danira Behaderovic är agronom som under de senaste två åren bland annat har arbetat med att ta fram klimatavtryck och mäta annan miljöpåverkan av livsmedelsproduktion. Hon arbetar på forskningsinstitutet RISE, på avdelningen Jordbruk och livsmedel.
Danira minns att hon alltid har varit intresserad av matproduktion och hållbarhet.
– Sedan jag var ung har jag haft detta intresse, läst mycket, sett på dokumentärer och gillade biologi och andra naturvetenskapliga ämnen i skolan. Rötter i Balkan, där många fortfarande har en nära koppling till jordbruk kan också ha bidragit till intresset. Agronomyrket är en bra blandning av olika ämnen, såsom biologi och kemi med fokus på livsmedelsproduktion och jordbruk. Och allt koppar till miljö och hållbart nyttjande av naturresurser, berättar Danira om sitt yrkesval.
Under sin utbildning specialiserade hon sig mot miljö med olika valbara kurser. Som färdigexaminerad började hon arbeta som växtodlingsrådgivare, och utbildade sig även till klimatrådgivare på gårdsnivån. Det gav henne en unik känsla för människor och för produktionen bakom all data som man hanterar idag på RISE när livscykelanalyser görs.
– Det var så jag kom i kontakt med LCA. Jag har gått på Miljögiraffs kurs Grunderna i SimaPro och därefter lärt mig mycket av kollegorna som har en lång erfarenhet av programmet och LCA, säger Danira.
Lärt sig göra livscykelanalyser på jobbet
Danira har tidigare arbetat med data som tagits fram av RISE, i samband med exempelvis klimatrådgivningar, men på RISE började hon göra egna livscykelanalyser samt bidra i olika projekt. Det jobbar cirka 30 personer på enheten som hon är på; Hållbar konsumtion och produktion.
Daniras utbildning och tidigare erfarenhet av miljö och jordbruk har lett henne till LCA av livsmedel och då landbaserad produktion av mat.
– Vi tar fram nationella klimatavtryck av både animalisk produktion, t ex gris, lamm, mjölk, kyckling, ägg och vegetabiliska produkter. Vi jobbar med både nationella och internationella projekt, och har också en egen klimatdatabas för livsmedel. Många aktörer, både privata och offentliga, använder den som ett verktyg i klimatomställningen från vår konsumtion och produktion av mat. Men vi jobbar även mot enskilda producenter, och analyserar hur man kan optimera sin produktion utifrån klimat-och annan miljöpåverkan, t ex vad som är stort och smått i det egna ledet. Det kan även handla om olika forskningsprojekt, förklarar hon.
Intressekonflikter, kolinlagring och biologisk mångfald
Nu pratar man mycket mer om kolinlagring, dvs. markanvändningen och kolen i marken samt om biologisk mångfald. Standardiserade metoder är under utveckling.
– Att mäta biologisk mångfald är svårt. Metoduteckling sker där.
Att ställa en fråga om vilken typ av livsmedel kan produceras mest klimatanpassat är inte helt okomplicerat enligt Danira. Hon anser att man inte ska använda resultat av LCA för att tävla i hållbarhet mellan olika livsmedelsslag för det är så olika produktionsförutsättningar. Däremot är det viktigt att tänka ur ett systemperspektiv, vilken slags livsmedelsproduktion ska vi ha för att både kunna ha en god livsmedelsförsörjning nationellt samtidigt som vi uppfyller olika miljö- och klimatmål.
– Det som är intressant är att utveckla sin egen produktion för att bli bättre, men också våga tänka nytt och hitta nya affärsmöjligheter i och med att vad och hur vi äter förändras och behöver fortsätta förändras. Utsläpp av växthusgaser från livsmedelsproduktionen är speciella, de är framför allt biogena utsläpp från exempelvis användning av mark. Dessa utsläpp kan vi inte minska till noll, utan måste hitta åtgärder för att minska dem så gott det går med en bibehållen livsmedelsproduktion. En åtgärd som är bra ur en hållbarhetsaspekt, kan vara sämre ur en annan, konstaterar hon.
Kommunikation en viktig del i arbetet
Danira Behaderovic berättar att en bra strategi är att helt enkelt försöka uppnå mera av den positiva och mindre av den negativa påverkan och framför allt att man kommunicerar med beställarna, gårdarna och målgrupperna på ett tydligt sätt:
– Vi jobbar brett och försöker att mäta – även om några parametrar är svåra. Vi frågar oss: vad är det som ger effekt? Och vi är medvetna om att våra insikter måste nå ut för att överhuvudtaget uppnå en effekt. Därför funderar vi noga om hur man kan man nå ut med våra analyser, rapporter och statistik till olika målgrupper samt många olika aktörer. Kommunikation är en mycket viktig del av vårt arbete, avslutar hon.
Faktaruta:
RISE är Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner. Det är ett oberoende forskningsinstitut som arbetar i samverkan med och på uppdrag av näringsliv, akademi och offentlig sektor.
Kontakt: danira.behaderovic@ri.se
Foto: Pontus Johansson